"Någon" som gick runt, runt kring bordet och gav oss kalla kårar.. Jag satt på nålar.
Fia, en tjej på kursen tog denna bild hemma hos henne. Hon bor i ett torp. Ljuskloten kan vara andar, i form av orber, om man tror på detta. Zoomar man in bilden kan man se ett ansikte längre upp till höger.
Hej på er!
Jag och min kollega hade en väldigt intensiv helg på Ramsbergsgården förra helgen.
Vi var på en mediumkurs, första steget som innebar att vi fick träna på vår intuition, tolka bilder som ploppar upp i skallen, och såklart- ta kontakt med andevärlden.
Jag får väldigt lätt upp bilder i huvudet när jag får kontakt med andar eller tolkar en bild.
Jag satt med en kvinna som jag inte hade pratat med och skulle få kontakt med någon avliden i hennes liv.
Jag fick efter en stund till mig en bild, ett gammalt tåglok, typ Harry potter tåget.
När man får andekontakt är den första känslan i kroppen viktig att läsa av. Du kanske får hjärtklappning som jag fick vid detta tillfälle och mkt svårt att andas. Det var oerhört påtagligt.
Varför känner man så undrar ni nu. Första känslan som anden ger mediumet är från dödsögonblicket då
personen i fråga gick över till andra sidan, för att denna känsla är den sista känslan personen kände på jordelivet.
Så jag fick upp ett lok. Ja vad betydde då det. Jag fick inte upp att den var ngn släkting till henne.
Dock var det en kusin. Det svåra är när ens egna tankar sätter in och ändrar hela storyn. Anden skickar alltid rätt info,
det är vi som tolkar om med våra tänkande hjärnor.
Man ska sluta tänka. Inte så enkelt.
Det visade i alla fall sig att hennes kusin hade gått bort för några år sedan, han dog av att stora kroppspulsådern brast. Han arbetade på tåg. Score tänkte jag! allt stämde ju såklart inte av det jag sa, men bilden av loket var det första jag fick till mig sen svårigheterna att andas.
Jag kan inte skriva allt vi gjorde, då får jag skriva i flera sidor till.
Kan i alla fall berätta när vi gick runt och kände inte vissa rum.
Det var SÅ tydligt för mig. Var helt lugn inombords i ett rum, gick sedan in i rum 13, det värsta rummet på gården ...mitt hjärta höll på att hoppa ur kroppen och illamåendet satte in direkt.
Så kände jag i vissa rum, vissa andra. Detta är såkallade minnesavtryck, sinnesstämningar från dom
som tidigare bott/varit där som gått över på andra sidan...
I den rummet hade saker flygit i rummet, dörrar smällts igen, tydliga tecken på aktivitet.
Vi lärde oss SÅ mkt. Jag tog med mig så mkt därifrån.
Som att vi alla har vår andliga vägvisare med oss. Andra kallar det magkänsla eller intuition, tro vad du vill. Din ledare vill leda dig rätt. Han eller hon kommer aldrig säga vad du ska göra dock, det väljer vi alltid själv. Vi tränade på att ta kontakt med vår ledare vilket också kändes TYDLIGT när han var närvarande (min är en man).
Flummigt, larvigt, ja you name it. Ni får ha ett öppet sinne för detta. Får man så klara tecken som jag fick förra helgen så är jag helt övertygad att det finns en andra sida och det är en ynnest att få vara en länk mellan de bortgånga och de levande. För det är precis var det är. Mer osjälvisk "hobby" får man leta efter.
Nu är siktet inställt på februari nästa år, då är det dags för medimkurs steg 2!
Då är det enbart andekontakt som gäller en hel helg.
Ska öva på 10 "sittningar", alltså sitta med folk och träna på vad jag får till mig, så hojta till om ni vill vara försökskaniner!
