Ångest med stort Å!
Ja, från ingenstans försvann min klokhet ut genom fönstret- och jag blev tonåring igen.
Jag hade sagt till mig själv att aldrig mer mixtra med håret själv igen- speciellt inte blonda nyanser. Vad händer?
Jo. Jag hjälper min kära mamma med att slinga håret, det har jag gjort tusen gånger. Sen blir det lite slingmedel kvar, vad gör jag? Jo, lägger på det i mitt hår, i "slingor", med lite mer i luggen.
Det blev inte bra. Det blev INTE rätt nyans i luggen. Det gick mot "orange"-blond med en liten överdrift när jag menar orange. Svårt att förklara. Jag kunde inte tänka klart. Mitt hår är min grej. Jag älskar mitt hår. AAAAH! Jag blev så j-vla arg på mig själv. Dumsnål.
Det fina i kråksången är följande; Jag ringer min frisör mitt i kaoset. Jag ser henne numera som "ängel- Ahn"! Hon sa; Maria kom in vid halv tre så hjälper jag dig. And she did! Vilken lättnad. Hon tyckte dock jag överdrev lite. Men jag ville helst dra en soppåse över skallen.
När jag är missnöjd med mitt hår är allt skit. Jag överdriver inte. Jag kan inte sova, kan inte tänka, jag måste fixa det omedelbart!
Så, ja, jag är ngt blondare än vad jag brukar vara men det är hundra gånger bättre än vad det var imorse.
Man lär sig något nytt varje dag.
/M
Morötter eller min nya frisyr? Can´t tell! HAHA!